Hoppa vidare?

Se där, Den hoppar upp och ned, ett desperat leende syns på dess läppar.
studs, studs, st...uds... studs!

Oj, Det ägnade ett ögonblick!
- Jag vet inte vad jag ska göra med dig Den, du går mig på nerverna men ändå kan jag inte vara utan dig. Varför inte? Tja, det har jag faktiskt ingen aning om..

- Fundera då, vad du ska göra med mig, och om du ens vill göra något med mig. Tänk över saken. Jag börjar bli trött på att hoppa för att du ska se mig..

- Åh min kära Den, när du inte hoppar blir jag tokig av saknad! Men...när du hoppar så vet jag ju inte vad jag ska göra. Jag är så förvirrad.

- Det, jag förstår hur du menar, fast jag hoppar ju inte föralltid, men, jag tänker inte sluta förens du vet, på riktigt. Jag kämpar för de jag tycker om, faktiskt.

- Du behöver inte vara så försiktig lilla Den, jag vet hur mycket du tycker om mig...

- Klart du vet, för jag låter dig veta, och du tror att du låter mig veta, men så är inte fallet. Jag är så trött, orkar snart inte hoppa och studsa mer.

- Men kära Den, hur blir det då med oss?

- Precis.

Precis

Intressera dig för andra människor..

Du

Älska dig själv, men inte så mkt att det sårar andra.
Lyssna, tänk till och le, du är inte alltid bäst... det gör ingenting..

Slappna av

Rör vid andra människor, och låt de röra vid dig..
Känn..

Du får inte bli arg!

Absolut inte! Det vore ju en katastrof.. Istället för att bli arg ska du sitta och le och låtsas att allt är bra. Haha dra åt helvete!

Jag blir så jävla trött på folk som blir livrädda om man visar något annat än ett leende. För helvete, välkommen till verkligheten. Allt går inte till som på film, ledsen...och jultomten finns tyvärr inte heller.

Annars så har jag det bra här i Sandefjord, jag är redan förälskad i staden och trivs med personerna här.
Jobb har jag också lyckats med, om en månad börjar jag. Vad jag ska göra tills dess återstår att se.
Det som är lite jobbigt här just nu är att det är så svårt att vara ensam. Men nu har jag lyckats för en stund, grattis till mig, tack så mkt.

Stress.

Stress, stress och åter stress. Jag har mig själv att skylla, absolut. Blir så trött på att jag alltid ska vara ute i sista sekund! Men men, någon gång lär jag mig..

På fredag flyttar jag till Norge, om allt nu går som det ska. Jag är så stressad att jag inte vet vart jag ska ta vägen! Jag har tvättat och lagt fram kläder men inte mer. Heja heja! Usch, ångest. Men men det här ska gå! Imorgon ska jag springa runt på stan och köpa allt jag behöver inhandla samt växla pengar och sånt, sen ska jag vara vaken hela natten och packa. Se där! Packa hela natten, vilken lösning, eh hm..


Nyss fick jag en frågan hur det känns att flytta, och det slog mig att det var andra personen som verkligen undrat och frågat. Två personer har frågat! Tack, söta ni är, men ni andra.. Varför undrar inte ni? Är jag så jävla ointressant? tack som fan.


Näe, nu finns det inte mer tid för att skriva här..
Tänker på Alex som nu har landat i Indien, allt kommer gå så bra!