Förr var du röd.

Förr log du, nu skrattar du i falsett.

Förr var du intresserad, nu är jag en i mängden.

Förr var du en utmaning, nu snubblar du fram.

Förr var du fängslande, nu måste jag anstränga mig.

Förr kämpade du, nu har du gett upp.

Förr sjöng du, nu förstår jag inte musiken.

Förr var du vacker, nu är du, svart..

Utan villkor.

Kom och glöm verkligheten för en stund. Låt mig få hålla om dig, låt oss andas ikapp och känna varandras kroppsvärme.
Kryp tätt intill mig så ska jag visa dig hela mitt paradis. Jag ska hålla din hand, se in i dina ögon, hypnotisera dig med min personlighet. Du ska få le och skratta hur mycket du vill, och gråta utan hämningar.
Utan villkor.
Kom min vackra, bara för en stund, jag vill känna din doft..
bara för en stund...

Din själ gråter.

Du sa att ögonen speglar ens själ.

Dina ögon möter mig med skrik av förtvivlan, de söker hjälplösa efter svaret på en djup sorg.
En djup sorg som följer dig genom varje steg, varje andetag du tar, den flyter i dina ådror.
Jag kan se det så väl, att din själ gråter.

Dina ögon säger mig att du febrilt försöker intala dig själv att sorgen är en påhittad dikt, skriven av osynliga sagoriddare. Jag vill varsamt berätta för dig att sagans tro, inte är den rätta, för jag ser, att din själ fortfarande gråter.

Dina ögon berättar en historia för mig, om att din själ gråter. Jag ska följa den, för jag minns den blick av eldrött hopp och lycka, som en gång sakta smög förbi med en önskan om att få stanna..

Fest i en annan stad.

Igår (eller i förrgår om jag nu ska gå efter klockan och inte efter min sömnlöshet) var jag och Ida i Karlshamn, vi följde med Foffe som hade en spelning på Ågatan 12.

Större delen av kvällen drog vi på oss konstiga och undrande blickar från det inbitna folket som var där. Ibland ville jag springa till närmsta spegel för att kontrollera att jag inte såg ut som en utomjording, snigel eller något annat lite annorlunda. Folk tystnade, tittade och viskade likt 10 åriga flickor när vi gick förbi. Men ska jag vara ärlig så tyckte jag det bara var kul, sträckte på mig lite extra och flirtade hejvilt med mina oskyldiga rådjursögon haha! ;)
Men allt flirtande var bara oskyldigt, som alltid... TEASER! Äh, håll käften!

Och vad vi dansade under kvällen! Så underbart roligt, allt från seriösa höftrullningar till gör-rörelser-till-låten leken, haha vi har så barnsligt kul när vi är på det där humöret!


Härlig kväll, absolut!

TV-SHOP

Jag är en utav de personer som vill ha allt som tv-shop visar. Jag suktar efter varenda liten produkt! Ibland måste jag slå mig själv på käften för att inte beställa något av det fantastiska.

Jag skulle faktiskt kunna vara en av de där människorna som är med i klippen, testar, ler hjärnlöst och utbrister "WOW! OH MY GOOOD! Asså shit, en sådan måste jag beställa direkt! WOW!! Asså shit, helt fantastiskt ju!!"

Usch, jag tycker inte om detta jävla tv-shop just därför. Plus att alla produkter försöker hypnotisera mig, få mig att sträcka mig efter telefonen.. "Beställ Lisa, du måste beställa, nu nu nu!" Men jag är stark! Jag bryter mig loss, koncentrerar mig på andningen, skakar på huvudet, fokuserar på en punkt, tar upp fjärrkontrollen.. Och där tar det stopp...
MEN! Jag har i alla fall fjärrkontrollen i handen om jag inte skulle palla trycket. "Jag kan byta kanal, jag är inte rädd.. Jag kan byta kanal.."

Men som sagt, jag är stark, jag beställer inget... jag bara suktar mig till vansinne som man brukar säga (?).

Ni är gulliga.

Ni som meddelar mig att ni har läst och läser min blogg. Jag blir glad, tack :)

Annars så har den här onsdagen har varit en bra onsdag!

En liten resa.

Idag har jag färdats ca. 50 mil fram och tillbaka, i en bil för att hälsa på min lilla moster som ligger i en stor säng på ett sjukhus som känns gigantiskt.
Jag avskyr sjukhus. Så fort jag sätter min fot innanför dess dörrar får jag någon konstig svindel och det kryper i kroppen på mig. Minnen som flimmrar förbi..

Anledningen till att jag idag besökte ett sjukhus är min lilla moster.
På torsdag är det 3 veckor sedan hon satt ute på balkongen med sin yngsta dotter, började skaka i hela kroppen och fick en nästan mördande huvudvärk.
Hjärnblödning. Det där jävla ordet, hjärnblödning. Det känns nästan som en stor torr jävla hårboll som fastnar i halsen på mig när jag försöker hosta upp det.. "Min moster, Annki, fick en hjärnblödning, ligger nu och kämpar för sitt liv hon levt i 48 år"
*host* Ursäkta? Vad sa jag nu?
Annki.. MIN moster.. 48 år ung.. Hjärnblödning.. Kämpar för sitt liv? Nej, dra åt helvete!
Men hur gärna jag än vill trolla bort de där orden så går det inte, för det är så förbannat sant.

Hon ligger där, min moster, på våning 17, i en stor säng, med en massa sladdar kors och tvärs.
Nu får hon inget sömnmedel längre och hon har kämpat med sin andning själv hela dagen, utan hjälp av någon respirator. Hon är vaken och vid medvetande ibland, rör hej vilt på sitt högra ben. Satt upp på sängkanten i några minuter idag. Jag avkyr sjukhus samtidigt som jag älskar det.

Jag var där idag. Jag såg henne. Jag pratade med henne. Jag kände på henne, klappade och pussade hennes kind.
Det var konstigt, väldigt konstigt. Men samtidigt så underbart att vara där hos henne.
Hon tittade upp på mig, hon såg att jag var där.
Jag mötte hennes blick..

Hon såg så mycket friskare ut idag än vad hon gjorde för snart 3 veckor sedan då det precis hänt. Det känns skönt, en lättnad.

Men, det är så jobbigt, väldigt jobbigt. Nu slutar jag skriva, får inte ur mig mer inatt, mina känslor blåser upp till orkanstyrka snart..
Varje tangentslag har jag arbetat mig igenom gråtandes..

Sccch.

Kom ska jag visa dig..
Sccch, Du måste vara tystare..

Här, ta min hand, håll den hårt. Kom, vi smyger fram..

Lite fortare.
Sccch... Vi är nära nu.
Du känner spänningen, jag hör dina hjärtslag och din tunga andning.

Är du rädd?
Det är ingen fara, sccch, fokusera på målet.

Sccch
Se! Där..
Såja, smyg fram själv nu..
Där.. under himeln, i solens sken.

Där.. är jag.

6 år.

Jag vill vara 6 år och sitta på grusvägen upp mot vårt hus. Lägga den finaste stenen och den finaste blomman jag kan hitta i en liten hink med vatten. Blanda min egen lyckordyck.
Sedan vill jag dricka upp den, känna lyckan leta sig till mitt lilla hjärta och sprida sig vidare i min lilla kropp.

Jag vill vara 6 år och ligga på gräsmattan, kisa upp mot himeln, granska molnen och dess former. Jag vill tro att jag kan studsa runt på dom om jag bara kommer på ett sätt att ta mig upp.

Jag vill vara 6 år och längta efter mitt lördagsgodis, fundera på hur mycket och vad jag ska få. Jag vill känna spänningen och glädjen av glassbilens sång, springa ut på gården för att se den först. Ta den första isglassen från paketet jag har varit med och valt och sedan bli upprörd för att min lilla isglass tog slut så fort.

Jag vill vara 6 år och börja skolan, ställa mig upp och sjunga Idas sommarvisa för hela klassen första dagen. Jag vill berätta om mina syskon, världens häftigaste storebror och storasyster. Jag vill tycka att min fröken är den klokaste kvinna som finns, tro att hennes ord är lag.

Jag vill vara 6 år och leka med min bästis, bära likadana kläder som henne. Hålla henne i handen och tro att vi alltid kommer att vara bästaste vänner. Jag vill vänta på att hon ska komma hem till mig och tycka att jag är världens lyckligaste när hon väl kommer. Leka och skratta tillsammans med henne, låtsas att vi är tvillingar. Jag vill bråka om en penna, säga att det faktiskt var min tur att måla med den. Jag vill bygga tunnlar i snön tillsammans med henne, springa runt i högt gräs i våra färgglada kläder och andas in den varma sommarluften.

Jag vill vara 6 år och krypa upp i mammas knä för att lyssna till en godnattsaga, förundras över hur duktig hon är på att läsa. Jag vill krypa upp i pappas knä för att lyssna till en godnattsaga, skratta så att jag nästan tappar andan när han håller boken uppochner och hittar på en helt egen historia. Jag vill ta deras händer och känna mig så trygg att alla världens bovar skulle kunna stå utanför min dörr. Jag vill lägga mitt huvud mot deras bröst, lyssna till deras hjärtslag och tro att de kommer att slå föralltid.


Just nu vill jag vara 6 år och tänka "När jag blir stor..."

Nu..

..vill jag ramla ner på golvet, banka och skrika mig hes. Krypa ihop till fosterställning, skydda mitt huvud mot det onda jag inte ser. Gråta och skrika, tappa andan..
Få kramp i magen av all gråt.
Känna de tårar som rullar ner mot munnen smaka salt.
Lugna mig själv i min förtvivlan för att i nästa stund gråta hejdlöst igen.
Krypa ihop till fosterställning, blunda så hårt jag kan..
Lägga händerna för ansiktet, gråta ljudlöst...

..vill jag ta din hand, säga att jag älskar dig.
Krama om dig och skratta med dig, se dig må bra.
Se dig hur du pussar din yngsta dotter godnatt i pannan, höra dig säga "godnatt mina lilla älskling"
Se dig och min mor skratta tillsammans, se förståelsen mellan er. Kärleken mellan två systrar som alltid varit som tvillingar.
Jag vill känna din kärlek till mig, din lilla guddotter, din systerdotter.
Min älskade lilla moster, jag vill hålla din hand och bära hela din värld på mina axlar.
Jag vill röra din kind och ärligt kunna säga att allt kommer bli bra.

..vill jag att du ska stryka mig försiktigt över kinden och viska leende att jag ska vakna upp ur denna vettlösa dröm.

Fågeln Roger.

Fågeln Roger.
Åh så söt..

Gymnastikläger i Hällevik.

Lyckoruset som befinner sig i kroppen när man är på lägret går inte att beskriva.
En av de härligaste känslorna är att man vill stanna där föralltid tillsammans med alla härliga människor.

Veckan som gick var den bästa och roligaste på väldigt länge..
Nu är jag hemma och längtar efter mitt gymnastikläger i Hällevik, jag saknar alla ungar, ledarna, underledarna, träningen ute på fältet, nätterna med alla härliga människor.
Jag saknar tillochmed att skrika på gymnasterna för att de ska skynda sig i duschen,
och att stiga upp innan 8.00 på morgonen för att gå till flaggan och sjunga "Flamma stolt"
Jag saknar all närhet man ger och får på lägret, ryggmassagen, kramarna o pill i nacken..
Jag saknar ALLT som har med hällevikslägret att göra. Precis allt!
___

Janni och jag lyckades mycket bra med vår cup vi planerade under veckan!
Janni lyckades även krydda köttet med lite grus, haha! Skrattade så jag grät!
Kaa-kaaaaa
Kö-kööött

Gruppen jag och Ida fick (Trupp grå) hade inte kunnat bli bättre! Dessa tjejer är helt otorligt underbara! Skulle vilja ta med mig dom hem och träna dom här hemma!

Logument 2, fullt med skatelövs- , gislaveds - och strömsnäsbruks tjejer!
Absolut den bästa baracken :)

På uppvisningen spexar alltid underledarna till det lite med ett eget litet program. Vi dansade bland annat till "Det var en gång en liten fågel, ja en fågel..."
Och vem var fågeln Roger? Jo, jag.. Jag var otroligt fin, verkligen!


Jag älskar detta läger så ofantligt mycket och som Linus så fint har sagt..
Hällevikslägret 07 - bästa någonsin :)