Gymnastikläger i Hällevik.

Lyckoruset som befinner sig i kroppen när man är på lägret går inte att beskriva.
En av de härligaste känslorna är att man vill stanna där föralltid tillsammans med alla härliga människor.

Veckan som gick var den bästa och roligaste på väldigt länge..
Nu är jag hemma och längtar efter mitt gymnastikläger i Hällevik, jag saknar alla ungar, ledarna, underledarna, träningen ute på fältet, nätterna med alla härliga människor.
Jag saknar tillochmed att skrika på gymnasterna för att de ska skynda sig i duschen,
och att stiga upp innan 8.00 på morgonen för att gå till flaggan och sjunga "Flamma stolt"
Jag saknar all närhet man ger och får på lägret, ryggmassagen, kramarna o pill i nacken..
Jag saknar ALLT som har med hällevikslägret att göra. Precis allt!
___

Janni och jag lyckades mycket bra med vår cup vi planerade under veckan!
Janni lyckades även krydda köttet med lite grus, haha! Skrattade så jag grät!
Kaa-kaaaaa
Kö-kööött

Gruppen jag och Ida fick (Trupp grå) hade inte kunnat bli bättre! Dessa tjejer är helt otorligt underbara! Skulle vilja ta med mig dom hem och träna dom här hemma!

Logument 2, fullt med skatelövs- , gislaveds - och strömsnäsbruks tjejer!
Absolut den bästa baracken :)

På uppvisningen spexar alltid underledarna till det lite med ett eget litet program. Vi dansade bland annat till "Det var en gång en liten fågel, ja en fågel..."
Och vem var fågeln Roger? Jo, jag.. Jag var otroligt fin, verkligen!


Jag älskar detta läger så ofantligt mycket och som Linus så fint har sagt..
Hällevikslägret 07 - bästa någonsin :)